Tidigare initiativ
Syntolkning är ett ungt forskningsfält. För bara några år sedan fanns ingen forskning om syntolkning i Sverige eller Skandinavien. De första svenska forskningsinitiativen startade för elva år sedan i form av workshopar om syntolkning som anordnades av Jana Holsanova och Cecilia Wadensjö 2010, 2012 och 2014. Dokumentation från dessa workshopar publicerades 2016 i en antologi. Denna antologin – Syntolkning: Forskning och praktik – utgör det första steget på vägen till att etablera forskning om syntolkning i Sverige och Skandinavien. I antologins elva längre kapitel bidrar forskare från olika discipliner med inblickar i forskningsfältet och aktiva inom utbildnings- och intresseorganisationer presenterar sina utgångspunkter. I tolv ensideskorta artiklar ger antologin även röst åt representanter från statliga myndigheter, olika organisationer och praktiserande syntolkar.
Syntolkning är ett sätt att öka tillgänglighet för personer med synnedsättning och blindhet. Syntolkens uppgift är välja ut och beskriva relevant information (händelser, miljöer, personer, deras utseende, ansiktsuttryck, gester och kroppsrörelser) i t.ex. tv-program, bio- eller teaterföreställningar. Syntolkar ger verbala beskrivningar av visuella scener för att framkalla levande mentala bilder och inlevelse hos publiken. Det finns ett stort behov av att utveckla forskning på detta område eftersom det är både teoretiskt intressant, har konsekvenser för brukare och är viktigt för utbildning av syntolkar och för syntolkspraktiken.
Vår vision har varit att skapa nätverk och möjliggöra utbyte mellan många olika berörda parter: de som konsumerar syntolkning och de som producerar, utbildningsanordnare och forskare inom olika discipliner med intresse för syntolkning, liksom representanter för statliga myndigheter och intresseorganisationer som driver frågor om tillgänglighet.
Viktiga händelser
I december 2010 anordnade Jana Holsanova (Lunds universitet) och Cecilia Wadensjö (Stockholms universitet) en första workshop om syntolkning, på Tolk- och översättarinstitutet (TÖI). Syftet med workshopen var att skapa en mötesplats mellan olika grupper för att få ett utbyte om viktiga frågor kring syntolkning. Bland deltagarna var forskare inom tolkning och översättning, kognitionsvetenskap, syntolkar, lärare i syntolkning och representanter från Syntolkning.nu, Synskadades Riksförbund och Punktskriftsnämnden.
Deltagarna diskuterade både praktiska och teoretiska frågor, erfarenheter och problem kopplade till tolkning av visuell information för synskadade. I bred enighet slöt deltagarna upp kring initiativet och underströk vikten av att komma vidare med forskning på detta område.
I augusti 2012 anordnade Jana Holsanova, Nils Holmberg och Alexander Strukelj vid Lunds universitet den andra workshopen i syntolkning. Denna workshop ägnades framför allt åt metoder för inspelning, analys och utvärdering av syntolkning – både för pedagogiska och vetenskapliga syften.
En tredje seminariedag om syntolkning arrangerades i mars 2014, igen vid TÖI i Stockholm. Denna gång testade deltagarna (de flesta seende) villkoren för synskadade personer genom att lyssna på en syntolkad filmsekvens och diskutera vad man alls uppfattade och hur man upplevde syntolkning.
År 2016 publicerades bearbetade föredrag från de tre nämnda seminariedagarna i en antologi, redigerad av Jana Holsanova, Cecilia Wadensjö och Mats Andrén. Bakom antologin står Lunds universitet, Stockholms universitet och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Den ingår som nr 166 i Lund University Cognitive Studies och som nr 4 MTM:s rapportserie. Antologin har gjorts tillgänglig för blinda brukare och används på Syntolksutbildningen.